När Min son var 3 veckor var han aldelles för nära döden.

Tror inte jag förstod, jag ville inte förstå hur illa det var och hur farligt sjuk han var för sin unga ålder.

Jag hade ännu inte hunnit få några direkta känslor för honom, det var en helt ny person att lära känna och som vände upp o ner på mitt liv.
När vi blev inlagda kopplade jag bort alla känslor jag kunde, jag tillät inte mig själv att älska honom. Antagligen som förberedelse för det värsta.

Jag ville knappt hålla honom, helst ville jag att Niclas tog honom hela tiden. Andledningen att jag tog honom va faktiskt lite att jag tvinga mig själv. Jag visste han behövde mig, jag va tvungen att vara stark för detta lilla liv. Jag kände även att jag fick extremt dåligt samvete och att andra skulle tycka jag va dum i huvudet om jag inte tog honom. Jag kände den pressen under hela sjukhusvistelsen, som att alla hade ögonen på mig.

 

Mitt fokus blev att hålla koll på vad som gjorde och vad allt betydde, ifrågasätta, titta på monitorerna och vidarebefodra informationen jag fick av den. Jag tittade på Matheo och maskinen om vartannat för att sedan kunna ge en full redogörelse när de kom in springande på vårt rum.

 

Mitt värsta minne va när vi va inlagda på dag 3 lr 4 och Matheo blev bara sämre. på denna dagen slutade han andas så fort han somnade till, behövde inte ens somna djupt utan bara slumra till. Varje kvart fick vi trycka  på akut larmet för då slutade han andas.

 

Tillslut tog beslutet om att detta såklart var för mycket för oss alla att hantera. Så vi blev skickade till intesiv avdelningen för att någon skulle kunna ha uppsikt över M hela tiden.

Vägen till IVA va den värsta i hela mitt liv.

 

In kommer en extra insatt personal som egentligen skulle hjälpt oss o vaka under natten. Mycket stor kraftig och gammal kvinna kommer in, hon kan knappt gå. Niclas hade sett henne när han varit inom pressbyrån då komma med en rullator. Som tur är så slipper vi denna nattvak och blir som sagt skickade till en ordentlig övervakning.
Somsagt vi ska då gå igenom sjukhusets undregångar. Med oss har vi då denna kvinna som knappt kan gå, hon har anvar för maskinen som mäter puls hjärta och andning, jag tar M i vagnen, Nic tar alla våra saker och läkaren visar vägen.
När vi kommer till hissen säger N till mig han tycks höra att maskinen larmar, jag tittar ner på M som börjar bli helt vit, all färg rinner ur honom, han ser ut att börja bli kall. Jag skriker till o alla stannar, jag tittar på maskinen och visst larmar den, pulsen är nere på 45. Jag slänger mig ner o tar upp Matheo o skakar på honom. Han kommer tillbaka, läkaren ber oss att skynda in i hissen så vi kommer till plats o bättre maskiner kan kopplas upp samt alla redskap som kan hjälpa honom om det skulle behövas.
Vi kommer in på IVA, jag minns inte hur många men vi va hur många som helst inne på vårt nya rum. Det första en av läkarna säger till oss är att nu vill jag att ni inte tittar på maskinen igen, inte ens när den ger utslag, ni ska inte bry er om den, det är vårt jobb. Vi har totalt koll och kontroll. Ni ska nu fokusera på att vara Matheos mamma och pappa ♥ Ni ska även nu få möjlighet att vila. Vi tar hand om Matheo och allt kommer bli bra.
Jag sitter nu o storbölar, jag kan inte sluta. Jag gråter som aldrig förr.
De visar oss alla maskiner och vad de är till för, berättar om allt som är förberett och att om det eler det skulle hända så har de redskap för att kunna hantera det. De hade hur mycket som helst förberett enbart för Matheo och om något skulle gå fel. Det kändes tryggt.
Pilla hette hon som ksulle vara med oss första natten. Jag satt med Matheo i timmar i min famn, ända in på natten, jag ville inte han skulle ligga ensam, så sjuksköterskan erbjöd sig att ta min plats och höll honom resten av natten tills jag kom och tog honom igen, hon hade inte ens gått o kissat fast hon behövde.

Dessa två kvinnor kommer jag aldrig glömma ansiktet på. Det fanns alltid 2 st inne på rummet med Matheo, Alltid!
När vi väl kommit hit, gick det äntligen åt rätt håll och Matheo fick hjälp av Neontalen som hade extremt grymma knep på o få in honom på rätt spår igen o inte glömma bort att andas.

Idag är Matheo snart 4 mån, han har fortfarande problem med hosta och slem, han kämpar på, han vet inget annat. Han är min lille hjälte.

Han är min solstråle.

 

Jag kan inte fatta att vi kunde förlorat honom.
Jag hade aldrig aldrig aldrig klarat detta utan Niclas, han är min klippa.

 

Dessa känslor och minnen är något man förtränger men aldrig glömmer. Det ligger och pyser och ibalnd kommer det upp till ytan.

 

Som denna läkaren som är med på sjukhuset, hon som har hand om de förtiddigt födda bebisarna. När jag sett programmet har hennes röst gett mig rysningar. Men jag har inte haft en anning om varför. Förren förra veckan, när Niclas såg henne o sa det var ju en av läkarna som hade hand om Matheo. Då förstod jag, det är inte hon som ger mig kalla kårar, det är minnet av tiden där. Jag mindes inte henne, men hennes röst satt nånstanns inprentad i mitt huvud.

 

Här är vi på IVA och Matheo är på väg att bli bättre :)

 

Idag frågade jag Lotta om hon hade möjlighet att komma och ta en promenad med M så jag kunde få sova lite. Det ville hon mer än gärna o lyckades t.o.m komma lite tidigare.
Perfekt efter att han fått mat i sig o va go o glad. Iväg stack dem o hämtade storasyster o sen gick de på promenad och en liten shoppingtur :D
Jag fick sovit två timmar helt ostört (bästa på länge) va liksom Ingen hemma mer än jag.
När jag vaknar har älskling kommit hem från jobb och har hunnit röja undan så det är städat och fint.
Hem kommer farmor med barnen som får lite nya fina bra saker som vi behövde :D Han fick även två sparkdräkter, perfekt.
Tindris fick vantar och ett fint set med leggings och tunika.

 

Jag mår såååå bra nu, kan nog vara uppe en fredag kväll med min sambo :D Lagt mig innan 21 hela veckan.

 

Fick jag klickat hem nästa stl på bilstol också. Snacka om kanon erbjudande. Och vi kände då passar vi på, kommer snart behövas ju o tråkig utgift o få mitt i jul när vi precis flyttat. Så nu har vi den o dessutom så nedsatt.

 

Inget snack om saken.

 

 

Akta Graco Cosmic Comfort S Orbit Kombistol

Woooopsi :D haha 

Lek o bus med Bästa Victor

Jaha då har jag klickat hem en åkpåse till min lille prins. Jag som reda hade en :/
Har spanat på denna hela tiden enda sedan han låg i magen.

Köpte den andra för det var ett klipp, fast som jag egentligen inte va helt 100 på.

 

Åhh inte direkt detta vi behövde just nu men jäklar va han kommer ligga gott i vagnen när snön faller :D

 

Idag är min lille son 3 månader och 20 dagar!

 

Igår fick han för första gången upp nacken ordentligt en gång, sådär så hela ryggen åker upp.

 

Detta bara hände helt plötsligt från att ha legat o latat sig gnällt o slickat på matan :P

 

Idag när jag la honom på magen kom han snabbt upp i den positionen igen o vips så snurrade han runt.

Nu snurrar han runt i princip direkt.

han har kommit på hur man slipper o ligga o kämpa på mage helt enkelt :P haha

 

oo så stolt man blir :D Idag träffades jag och Susanna med våra små på öppna förskolan. Verkligen ett super ställe och vi va med på babyrytmiken :D

De som jobbar där är bara helt underbara.

 

M o V börjar nu se varandra vilket är lite skoj, bara en tidsfråga innan de kommer ha super kul ihop.

 

 

ytterligare en simtur o nu dök dem.

Vi (Matheo) gjorde ett dyk ;) som gick kanon, lite chokad, någon liten skätt gråt o sen va han med i badet igen.

Det svåra va ju att man skulle få ögonkontakt med bebis innan han dyker, inte det lättaste kan jag säga. Allt annat är intressant än just mamma. Men d va kul hoppas på fler dyk nästa omgång.

 

Hoppas på att någon kan följa med så vi kan få lite fina foto!

 

Matheo är lite lat o njuter mest av o ligga i vattnet. Han sparkar inte o håller på, han bara flyter med när jag går runt med honom.

Han tittar sig runt o stoppar tungan i vattnet haha han e helt otrolig med sin tunga, den är ute mer än inne (alltid) Men just när vi simmar ser d kul ut, han hänger runt där, lyfter inte ens upp huvudet utan han små myser tittar på de andra barnen o lapar vatten ;) haha

(han får inte mycket vatten i sig) ;)

Oj va d blir många dagar mellan inläggen :/ Trist faktiskt.

 

Vi håller full rulle mest hela tiden o när d väl är lugnt kryper jag ner i soffan o njuter med lite candy crush :P haha

 

Matheo har nog passerat ett språng. För vår son är ENKEL O UNDERBAR.

i ett par dagar nu har han inte varit ett dugg kinkig, OCH (det bästa) man kan lägga ifrån sig honom när han somnar.

Han är underbar o lätt att ta med sig, jag kan nu även utan klump i magen lämna över honom till andra.

Denna känslan är så stor. Han mår verkligen bara bättre o bättre.

 

O ja jäklar va han utvecklas nu, riktigt sträcker sig efter saker han vill åt, kan inte helt förstå hur man greppar tag men ibland händer det. Men sitta o slå o banka på saker är lajbans.

 

Nu när han även är vaccinerad kan jag känna att jag lite mer vågar mig ut med honom o inte riskera de värsta sjukdommarna.

Imorron ska vi bannemej bege oss till öppna förskolan o kolla läget o se om där finns andra bebisar o mammor att umgås med.

 

 

Jag blir så överaskad över hur mycket man älskar honom,, varje dag tycks det bli mer känslor.

 

Vi jobbar hårt med att få in längre sovtid o mindre matpass på natten, fungerar rätt bra, inatt åt han bara en gång. Det är ju mitt mål.

 

Tanken är att när vi flyttar till huset ska han få börja sova i sitt egna rum (när det är färdigt) blir väl efter jul nångång. Hans rum kommer ligga mittemot vårt så det är bara en liten hall emellan. Men jag hoppas på o få lite mer sömn då jag ofta vaknar i onödan när han knorrar o vrider sig.

Vi får väl se hur det går o ta det som det kommer.

 

Vad händer mer? Flyttkartonger är hemma, jag borde börja packa lite smått :P Men det innebär här kommer bli rörigt o fula lådor överallt o d ger mig lite ångest. Sen tar allt 10 gånger längre tid med M i mitt liv så jag borde nog börja redan nu haha.

 

jaha vad händer med mitt kost o vikt? Ja det går neråt :) det är bra, dock tappa inspon sen jag blev sjuk. Men har gått ner 15 kg nu. :D
Det känns verkligen toppen.

Vi har börjat ha en mysdag i veckan nu, så då äter o dricker vi något gott. Dagen efter har jag kastat resterna, då vi faktiskt inte länsat påsen på chips :P förr tömde vi den på 15 min. ;)

 

 

Igår fick pysen sina första vaccinationer. Han klarade dem galant.

 

Han är väldigt egenkär min lille pojke :P haha

jag kunde inte trösta inte heller funkade mat eller leksaker. MEN när han fick syn på sig själv i spegeln så slutade han gråta direkt o började snacka gott snack :D hur söt får man va :P Detta tricket funkade vid båda sprutorna :D haha Egenkär är bra eller? :P

kan jag redan ha påverkat honom med allt mitt : o du är så söt o sötast i världen bästa som finns o allt det ni vet :P haha Kanske jag ger honom för stort ego? :P

 

Inatt kom febern o hälsade på, han låg o smågrymtade men såfort Alvedon kickat in sov han gott. Faktiskt så gott att vi fick sovmorgon till kl 7, rekord. Annars brukar han vilja ta morgon kl 4, så ni kan ju tänka lyckan till kl 7 :P

 

Jag som nu flera morgonar i rad velat slita håret av mig o borra in huvudet i väggen kan säga att sovmorgonen kunde inte kommit mer lägligt.

 

Han va på gott humör när han vaknade och vi har haft mys o sång stund.

Han förresten ÄLSKAR sången om de små aporna som hoppar i sängen o se trillar ner. haha han skiner upp o lyssnar o gör underbara små ljudifrån sig, som om skrattet är på väg. så den sången sjung het är hemma :D

 

Annars spenderas nu min tid med att hitta inspo till huset och leta golv m.m :P :D ÄLSKAR det. En dröm att få inreda huset från golv till tak o få det precis som man vill <3

 

Mycket som har hänt :) Huset är nu vårt. Papperna är på skrivna, besiktningen är gjord, första delen är betald.

Inflyttning 1 nov. :D :D

 

Har konstant pirr i magen

 

Besiktning gick bättre än jag nånsin kunnat förvänta mig. Huset är byggt 1974 och är i behov av modernisering. Besiktningen visade inga fel som hon kunde hitta, hon letade noooga. Små simpla fel såklart men som är så lätta att vi kan fixa de, förutom ventilationen, det behöver vi en elektriker för.

 

Vi har stora planer för detta huset och det kommer bli så bra, är redan så bra. Bara genom att byta till våra möbler blir huset genast snyggare :D

 

Vi längtar efter att börja renovera, vi kommer börja med allt det som vi själv kan ta tag i, måla tapetsera lägga golv o sånt där. (sovrummen och hallen)

Sen blir det att spara för att kunna göra köket. Efter köket gör vi toaletten där nere. När detta är klart blir det antingen trädgården eller ovanvåningen. Får nog se hur lång tid det tar för oss innan vi blivit klara med nedanvåningen o hur stort behov vi har av ovanvåningen.

 

Här kommer huset i dagens skick

 

Du har Matheo snappat upp, om underläppen åker ut så stiger söthetsnivån en anning och mamma kommer på studs o gosar med mig.

 

Så kul detta va och jag är så glad för att vi bokade in oss på detta. Man va lite smått nervös om han skulle gilla det eller inte, men han njöt massor at flyta runt, på magen :P Han ville inte alls ligga på rygg.

 

Nästa vecka ska de redan dyka för första gången :P KUL haha hoppas Matheo oxå kommer tycka det.

 

Hoppas på o få med mig någon som kan filma under ytan när vi dyker ner med våra grabbar (M o V)

 

Vi hade fått till det helt perfekt med vila o mat innan det va dax o plumsa i :)

Badbrallorna är på gränse till för små, får nog införskaffa ett par nya.

 

Efter simmet så duschade vi, inte det lättaste då han ännu inte kan sitta själv men det gick :)

La sen ner honom på golvet så jag snabbt skulle kunna torka o ta på mig, haha tar två sek så somnar ungen på golvet. :P haha Han va heeeelt slut. Han bara fortsatte sova trotts jag lyfte o flyttade honom ett antal gånger innan han hamnade i vagnen. Sov gott i vagnen vaknade o gjorde en blöja sen sover han vidare. Han måååste snart vakna o vara hungrig, inte ätit sen 9.30 ju, fleeera timmar sedan.

 

 

Idag skrev vi på vårt alldeles agen fina underbara perfekta hus.

Vi ska fortfarande göra en besiktning innan allt är klart, men detta känns så jäkla bra och jag tror verkligen inte det är några problem.

 

 

 

Tiden bara flyger förbi o jag känner verkligen jag inte hinner med bloggen. Men plötsligt så sliner jag in ;)

 

Vi hade dop i helgen

Helt fantastiskt blev det!

 

Är så nöjd med allt, verkligen hur nöjd som helst. Skojja inte om att man va helt slut i rutan igår kväll, jag tror jag däckade på 2 sek innan kl 21 :P

 

Matheo va lite lessen i kyrkan, tror inte han diggade o ha klänning :P Eller så kanske det berodde på värmen och för lite sömn ;) Jag vet inte hehe.

Gudmor kämpade tappert iallafall, inte lätt när någon annans bebis är lessen. Men det löste sig fint, han lugnade ner sig o tillslut hittade han en fin lampa att studera.

 

Han fick grymt fina presenter :D Asså han fick verkligen mer än vad jag nånsin trott.

Ska visa lite av gåvorna sen. Vi kan äntligen flytta tillbaka Tindra till sitt rum igen, golvet blev lagt idag. Ordning i hemmet igen :D Så när N kommer hem ska vi göra det fint i barnens rum.

Kliar i fingrarna på mig. Men tänkte jag ska ta bilder när allt är iordning.

 

Tindra va hur duktig som helst igår, trotts lite förkylning. Hjälsam och glad. Hon hjälpte prästen (Maud) att hälla upp dopvattnet :) Spännande. Sen fick även hon en liten gåva i form av sin första bibel av prästen :) Tindra är inte döpt så hon ade ingen sådan sen tidigare.