Idag har jag faktiskt skvätt en tår eller två.

Känner sån enorm längtan och är fruktansvärt otålig.

 

Jag tycker mig inte känna något. Men Niclas säger att han märker. Han tippasr lite på tå säger han för jag har så kortstubin o är så känslig. Och ja när han säger det så känner jag själv det ju. Gråter verkligen oftare, brukar ju inte direkt gråta, inte såhär iallafall. Sen måste jag erkänna att jag känner mig lättirreterad, ofta på Nic men faktiskt har jag även blivit arg på jobb, så arg så att det kommer tårar o jag inte kan kontrollera det. Som tur e så har ju ingen sett detta.

Men men detta är ju bara humöret o det känns som att det kan ju egentligen bero på att man försöker vill längtar stressad m.m, att jag bara är inne i detta nu. Har ju trots allt gått ett par månader nu.

 

När vi började försöka va jag ju ortoligt naiv om detta med o skaffa barn, ja herreguh jag visste ju typ ingenting mer än blommor o bi haha...

 

 

Har under denna tiden lärt mig massor både om babyverkstaden men framförallt om mig själv.

 

Tror oxå att denna resan gör att jag kommer uppskatta det hela mer samt älskar lite hårdare. Så känns det.

Just nu är jag sååå otålig på BIM, står knappt ut.

 

Molvärken fortsätter, men är så osäker på den oxå, för jag hade ju molvärk redan innan ÄL som gjorde mig så förvirrad.

 

Vi får se.

 

BIM - 8 idag...

Så imorron är det bara en vecka kvar till test dagen.

Hoppas ju såklart på att det tagit sig en välmående liten krux så man får ett fint o starkt plus. Och då hoppas jag även att jag får lite mer symtom att gå på.

Just det lite illamående kan jag nog säga mig känna, men herreguh det kan ju vara stressen det med...

 

haha japps man blir lite tokig av att skapa barn, koko koko