En vän
När jag kom in o läste i en tråd på facebook imorse bara fylldes jag med tårar och hela jag blev till gås hud.
Jag sitter här nu och kan inte alls släppa hennes och familjens sits.
Hon är imorron i v.24
Har väl i princip haft problem med sin graviditet redan från början o mått kassare än kassast.
Många sjukhusbesök o varit inlagd m.m
Igår började hon blöda, vilket även detta har hon gjort i flera veckor. Men något var annorlunda, det var mer blod, mycket mycket blod. Så hon åkte in. Visar sig inatt att hennes vatten har gått :(
Nu kämpar dem för fullt för att hålla deras lille son inne så länge det bara går.
Jag skickar mina tankar och all lyckönsking jag kan.
Måtta han få stanna kvar i sitt lilla bo i flera veckor till.
Att jag skriver om detta är för attt jag måste fannemej bearbeta detta. Har ju parat med denna tjejen varje dag. Hon med mega oturen som så tappert kämpar på. Tar fan aldrig slut för henne.
Sjukhusen är idag enormt duktiga på detta, så jag tvivlar inte alls på att han kommer bli bra. Bara så synd om hans liv ska starta i ett kaos o förtvivlan.
Även om jag inte är religös så ber jag verkligen för att allt ska gå bra och han får stanna kvar i många veckor till hos mamma.
Massor med kramar. Va rädda om varandra!!
Kommentarer
Josefine
Usch, vad jobbigt! Hoppas på att den lille blir kvar så länge som möjligt! Kram /J
Lina
Tack. De finns inte så mycket att säga. Tar dag för dag, timme för timme. Lyckas han stanna till vecka 27-28 får vi flytta tillbaka till Kristianstad verkar de som, hade varit skönt med närheten till all familj och vänner. Kommer han innan finns risken att vi får flytta ändå, troligtvis till Göteborg eller Stockholm, det är fullt på barnavdelningen här nämligen. De är nästa mardröms senario.
Svar:
Johanna
Trackback
