Jag har ju fått detta karpralltunnelsydrom i händer o fötter.
Detta gör ont, jag kan nu knappt dra ur en disktrasa :(
Aldrig hört om detta innan så blev så chokad att jag fått det o att det gör så ont. I de flesta fall försvinner detta direkt efter förlossning. Så det är bara till o stå ut o leva med, försöka göra så mycket man kan utan o klaga för mycket :P
Men det är inte lätt när vartenda steg man tar gör så ont att man är nära o brista. Händerna kan jag lättare hantera än fötterna. Men även där e d ju jobbigt, gör ont o greppa saker öppna mjölk förpackningen m.m.
Ska till BM idag :) Kanske sista gången?! vem vet eller så hinner jag med en gång till. Men tänk om det är sista gången, wow så galet.
Jag har aldrig haft svårt för o somna, men nu har jag så svårt för o somna på kvällarna, ligger bara o är sådär jobbigt pigg?! O då kan jag ha lagt mig trött men vaknar till liv när jag lägger mig.
Niclas fortsätter vara fantastisk. Han är min klippa verkligen.
Snart är han här, vår lille guldklimp.
Snart är jag mamma på riktigt :) Även om jag själv redan nu ser mig som mamma faktiskt.
Vi satte in babyskyddet igår. Blev trångt i bilen :P haha
Men jag började gråta för när vi sen körde iväg o hade stolen där bak så blev allt bara så verkligt, nu kommer han snart.
När jag ska somna om nätterna har jag börjat bli lite nervös o tänker tänk om det börjar inatt. Spännande och nervöst allt i en fantastiskt förtjusning.
Snart ska vi äntligen få ta en tur med vagnen o lägga honom brevid oss o bara titta o pussa på honom. Åhh guh hur ska jag klara av av detta? Alla känslor som väller över en.
Tycker att det är så härligt att jag vet Niclas kommer vara hemma, i 6 veckor ska vi mysa allihopa tillsammans. Känns lyxigt jämfört med 10 dagar.
Vi har världens bästa sommar framför oss :D
