Så min son, nu har du fått en pappa på papper oxå, Mamma fixar ;) hahaha

Nä men guh va det kändes löjligt, vittne hit o dit o du man ska godkänna o skriva på o ja allt möjligt. Dock va hon som hjälpte oss med detta hur trevlig som helst o önskade oss massa lycka till :D

Känns bra att ha gjort detta redan nu, dela för det antagligen redan kommer så mycket papper hans första tid o sen lyckas ju vår lille komma i semestertider vilket gör att allt kan ta lite längre tid.

Så nu är den saken klar iallafall, nu väntar dem bara på ett namn :D

 

Sen åkte vi till Carina, mina prover hade blivit lite högre :( Fortfarande ingen fara för varken mig eller bebis, men jag gillar ju inte att det går åt fel håll. Aja det blir blodprov varje fredag kl 8... Det blir min fredagsrutin.

Min gallsyra var först på 13

5 dagar senare var den på 17

Men för att få behandling ska gallsyrorna vara uppe på 40.

Så det känns bra att jag ligger så långt ifrån det iallafall.

Tackar för medcicinen jag får som hjälper mig med klådan så jag kan sova o tänka på annat om dagarna.

Håller vi tummarna för att det stannar här o inte har ökat mer på fredag.

Allt annat såg bra ut, perfekt som Carina säger det :)

Litet hjärta 150slag/min

 

Efter detta blev det sista föräldra kursen. Kändes roligt, man tittade på film om ammning (vi redan sett) o dessa små söta liv guh snart har vi våra egna i famnen. Ser så sött ut när de söker efter bröstet. Man smälter för deras uttryck o hur små dem är. Man längtar så kopiöst efter den lille som är i magen. Vi pratade lite om tiden efter när man förläst och sen när man kommit hem.
Samspelet mellan mamma och pappa och hur man måste hjälpas åt.

 

Egentligen har man inte så mycket kvar nu. Jag går till BM en gång i veckan. Ibland två. Nu väntar vi bara på att liten ska ha tjockat till sig o är redo att komma ut.

 

När vi satt i soffan igårkväll så säger min fine älskling, jag verkligen längtar till att få passa upp er o finnas där för er så ni kan ha det mysigt under era stunder. Tycker det var så fint sagt.
Jag längtar massor efter att få se vår son ligga hos sin pappa o mysa, se hur dem samspelar pratar gosar o somnar. Bara bilden av dem två tillsammans får mig o smälta.
Jag har verkligen en fantastiskt sambo, jag har med tiden börjat få mer o mer ont o inte att glömma hur tung jag har börjat bli.
Jag har ont i fotsulorna och svanskotan lite olika från dag till dag. Niclas suckar aldrig när jag ber honom, ibland ser han på mig att jag behöver något eller vill ha något o då frågar han. Han hjälper mig när jag behöver komma upp och han bär alltid det mesta av sakerna. Han säger ofta att jag är vacker och jag får mycket kärlek ömhet o pussar av honom. Han gosar och pratar med magen varjedag som en helt naturlig grej, tycker det är helt fantastiskt. Jag får varje dag massage eller kli, vilket jag vill. Ibland får jag både och :D

Aja nog skrytit om min man :P hehe han är helt enkelt fantastiskt, jag hoppas innerligt att han förstår hur mycket jag uppskattar detta.

 

Jag kan även tilläga att jag personligen har på senare tid blivit tråkigare, mitt tålamod är sämre och jag har kort stubbin vilket innebär han ofta får ta ett par kängor från mig. Oftast bryr han sig inte om dem, vilket han gör rätt i, för egentligen så menar jag inte det. Jag vet inte varför jag blivit såhär lätt irreterad. Hormonmer o att man är så stor i en kombination kanske.