Vi är som sagt mer än 90% klara

Vi börjar verkligen närma oss

I slutet av denna veckan räknas han som helt färdigbakad, då ska vi helt enkelt bara vänta på att han ska bli redo o komma ut.

 

Jag mår fin fint :)

Tar dagarna som dem kommer för man vet aldrig.

 

En graviditet känns i stunden som en evighet där man befinner sig, för man ställs ofta inför stunder där man räknar dagar, då går det riiiiktigt långtsamt, som nu på slutet är det verkligen bara o räkna dagar o vänta o se när det blir, man har egentligen ingen datum o räkna till, även om man såklart har det BF datum man fått så vet man ju inte om det är då han kommer, endast 5 % kommer på sin utsedda datum.

Men sen kan man tänka tillbaka o tänka shit om detta hade varit med honom på utsidan så skulle han redan bli 9 månader o snart fylla ett år :( så sorgligt hehe. Då går det ju tok snabbt.

Hur gör man egentligen för att få tiden o kännas längre? Hur njuter man verkligen. För just nu har jag svårt o njuta av o vara gravid. Finns ju inget jag vill mer än att ha honom ute hos oss i min famn.

Dock kommer jag aldrig ha honom så nära igen som jag har honom nu.

gaah va blandade känslor detta blev.

 

Vecka 37 är iallafall hjärligt välkommen, tycker faktiskt 36an försvann med väldig fart, nog för vi hade så fullbokad helg o vecka.

Denna helgen känns om möjligt lika busy... Men det är skoj o hitta på saker o tiden går o ja man träffar ju alla som står en nära.

 

Lite nervös inför Lördag, då ska vi på sommarfest med hela släkten. Har ju inte sett dem sen jag berätta på min födelsedag. Nu är jag ju verkligen gravid haha går inte o missa :) Ska bli kul o se reaktionerna ;D

Jag är ju ganska stolt över min mage o tycker den är fin :D

Har dock inte den blekaste vad jag ska ta på mig :/ hua!