Verkligen trist jag inte tar mig tiden att skriva mer.

 

Idag blir vår lille bus 9 månader :D 1 års dagen närmar sig med stormsteg, o jag känner faktiskt lite ångest för det, hua.....

 

Trollungen utvecklas och jag måste säga att jag älskar denna åldern, han är verkligen helt fantastisk att vara med.

Man kan börja lära honom saker, o det är verkligen så häftigt.

 

9 mån

*Han har hittat rösten och testar den ;) Han liksom skriker till precis som om han skäller på oss, han vet dessutom att vi skrattar när han gör detta. Hela den lilla kroppen spänner han o tar i från tårna :D

*När man tar av blöjan kan man nästan vara säker på att han kissar, sen skrattar han massor :P e det nu pottan ska fram?!
*Han kommer upp på alla fyra men står o gungar
*Drar sig dock bakåt hyffsat snabbt
*Inget skoj alls att ta på sig kläder, framförallt bodyn
*Att pilla i ansiktet på andra är skoooooj, dock ingen kontroll på hur hårt han tar.
*Bland många barn är han ganska tyst
*Bland få barn tar han plats, helst ha den leksak som den andra håller i
*Sover middag i mammas o pappas säng o då somnar man på studs :)
*Sover 2-3 gånger om dagen 1-2 tim
*Stl 80
*Blöja stl 5
*Blir stolt när han står upp o vill hellre stå än ligga såklart
* Vill visa allt han håller i o blir så glad när vi ser honom
* Älskar mat, all mat, tigger som en liten hund hehe
* Inga tänder men tror det är väldigt nära

 

Livet hemma är just nu helt fantastiskt, vi har bra rutiner. Jag kämpar fortfarande med min rädsla för baciller men tycker mig pusha på bra för att inte bara sitta hemma. Men det är riktigt tufft vissa dagar.  Precis som att detta har blivit en instinkt för mig.

Matheo är en riktigt glad liten pojke, social. Ibland kan han bli rädd för vuxna män, släpper efter ett tag men det kan bli lite tårar, även för kvinnor, men mest män. Dock är han oftast glad för alla som pratar med honom. Han har nästan ett leende på läpparna hela tiden.